Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft – de första resultaten

Projektet ”Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft” har pågått sedan 2009-08-10. Projektet är en förstudie som syftar till att skapa en nulägesanalys över besöksnäringen i de fem berörda länen (Örebro, Västmanland, Uppsala, Sörmland, Östergötland). Analysen ska användas som underlag för beslut om vidare utveckling och eventuellt sökande av stöd från EUs regionala utvecklingsfond för en framtida genomförandefas.

Tack!

Inledningsvis ber vi att få tacka de som bidragit till förstudien. Många duktiga och entusiastiska entreprenörer och intressenter har bidragit med givande synpunkter, tankar och förslag. Personal på de regionala turistorganisationerna och regionförbunden har varit till stor hjälp med planerandet. Ingen nämnd och ingen glömd – ni har alla bidragit till att förstudien kommer att vara genomarbetad och utgöra ett bra och användbart material.

Vad har man gjort?
I projektet har:
– 60 aktörer inom besöksnäringen intervjuats utifrån en checklista.
– Möten skett med andra intressenter och offentliga verksamheter.
– Efterforskningar skett via Internet samt genom att ta del av rapporter och information från andra liknande projekt.
– Studiebesök genomförts

Vad vill näringen prioritera?
Det är tydligt att besöksnäringen i Östra Mellansverige ser ökad lönsamhet som den största nyttan med att delta i ett eventuellt projekt. För att uppnå detta anser näringen att man främst bör arbeta med:
– Högre attraktionskraft genom upplevelser
– Fler bokningsbara paket
– Högre kompetens bland personalen

Näringen upplever att de områden som är särskilt viktiga att samarbeta kring i ett större geografiskt område är:
– Exportmognad
– Kvalitetssäkring
– Hållbar utveckling/Miljö

Vad kan man dra för slutsatser?
En fullständig slutrapport kommer att färdigställas efter projekttidens slut (2010-02-10), men i korthet kan redan nu följande konstateras. Ha i åtanke att resultatet av naturliga skäl blir något generaliserat och att dessa slutsatser bygger på de tillfrågades sammantagna synpunkter.

* Många aktörer har varit eller är delaktiga i projekt och det finns en stor misstro till att EU-projekt verkligen leder till några konkreta förbättringar för det enskilda företaget. Många känner att det efter projekttidens slut ofta inte finns en tillräckligt genomtänkt plan för fortsättning. Man upplever också i många fall att det administrativa merarbete ett projekt skapar är både svårt och tidskrävande.

* Det råder en relativt god kännedom om vad som menas med exportmognad och de flesta aktörer oavsett storlek är införstådda med Visit Swedens begrepp. Kunskaperna är av naturliga skäl definitivt högre i de län där man genomfört och/eller genomför en exportmognadsutbildning. Trots att kännedomen om exportmognad och facktermer får sägas vara relativt hög (med undantag av begreppet allotment vars principer i stort sett endast representanter för anläggningar som redan idag arbetar med det har förstått) är många aktörer ännu inte är exportmogna. En slutsats är alltså att aktörerna i många fall behöver hjälp med affärsutveckling.

* I diskussioner kring kvalitetssäkring är det förvånansvärt många aktörer som saknar kundperspektivet. Många anläggningar utvecklar sin verksamhet utifrån vad man själv anser som god kvalitet snarare än att ta reda på vad kunden efterfrågar.

* Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är för många aktörer ett stort problem, då verksamheterna drivs i gamla och ofta kulturmärkta byggnader. Få aktörer ser i förhållande till kostnader någon ren affärsnytta med att förbättra tillgängligheten på sina anläggningar.

* Den absoluta merparten av aktörerna ser ingen eller mycket liten nytta med att arbeta med jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Man upplever det som en självklarhet att personer med rätt kvalifikationer blir anställda oavsett kön eller etnisk bakgrund.

* Det råder en övertro på att det borde vara det offentligas ansvar att bidra till att företagare i besöksnäringen utvecklas, marknadsförs och säljs. Det klagas en hel del på kommunerna och turistbyråerna och man skyller ofta brist på framgång i det egna företaget på dessa instanser snarare än på intern problematik.

* Angående affärsmässighet finns några tydliga gemensamma nämnare bland de företag som är mest framgångsrika.
– anläggningarna ägs och drivs av affärsmän (snarare än ”livsstilsaktörer”) på ett sätt präglat av drivkraft och entreprenörskap
– man utgår från vad marknaden efterfrågar och den övergripande motivationen är att tjäna mer pengar.
– man förväntar sig inte hjälp utifrån men samarbetar gärna med andra om man ser en möjlighet till ökade intäkter.

* Inom besöksnäringen i regionen finns många aktörer som inte har något egentligt vinstsyfte. De är till exempel ideella föreningar, stiftelser eller kommunala och statliga museer. Dessa anläggningar har ofta ett uttalat uppdrag att vårda och bevara för eftervärlden. Dessa verksamheter drivs sällan på ett affärsmässigt sätt.

* Näringen präglas också av ett mycket stort antal ”livsstilsföretag”. Problematiken med dessa företag är ofta att de har stora kunskaper inom sitt specialintresse men bristande engagemang och kompetens inom affärsutveckling, marknadsföring och exportmognad. Många av dessa aktörer startar dessutom upp sina verksamheter med alldeles för lite startkapital och utan den långsiktighet som krävs för att gå med vinst.

Vad händer nu?
En intensiv period av insamling av fakta och synpunkter är nu avslutad och en sammanställningsfas inleds. Den 20 januari träffas styrgruppen i Västerås för att diskutera om och i så fall hur man går vidare. Styrgruppen består av representanter för länsturism och utveckling i de fem berörda länen, samt projektledaren. Dessa personer är:

Åsa Stanaway, projektledare, Västmanland Kommuner och Landsting
Henrik Wester, Västmanland Kommuner och Landsting
Jojo Lindström, Uppsala Tourism
Ola Nilsson, Sörmlands Turismutveckling AB
Magnus Nilsson, Regionförbundet Sörmland
Toni Eriksson, Regionförbundet Örebro
Björn Fransson, Örebrokompaniet AB
Susanne Landqvist, Östsvenska Turistrådet

One response to “Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft – de första resultaten

  1. VKL:s ambition med turismverksamheten är att skapa fler och skickligare entreprenörer som i sin tur skapar fler arbetstillfällen genom att fler människor besöker Västmanland.
    Vi tror att det är en framgångsfaktor att arbeta nära företagarna själva och stöda dem med aktiviteter och kunskap som de har behov av istället fär att skapa kostsamma marknadsföringsinsatser och material i hård konkurrens med andra som producerar samma tjusiga och förföriska material.
    Våra kunniga och duktiga entreprenörer vänder sig direkt till grupper som söker just det som de kan producera och leverera vilket ger direkt feed-back på insatserna och ganska snabba ekonomiska resultat. Det kan gälla fågelskådning, kanoting, vandring, besök i Sala Silvergruva, båt på Mälaren, shopping i Västerås, det finns en marknad för allt det gäller att hitta den genom riktade insatser och det tycker jag att många entreprenörer gör med hjälp av vårt oerhört ambitiösa och kunniga turism team, Henrik, Åsa och Åsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s