Vargturism med förhinder?

Fem länsstyrelser i Mellansverige beslutade nyligen om licensjakt på totalt 46 vargar i vinter. Bland de utpekade reviren för jakt finns Färna i Västmanland, som idag är kärnområde för landets främsta arrangörer av vargturism. Därmed ställs frågan på sin spets om hur olika intressen ska balanseras mot varandra under vargjakten.

SEF -vargEkoturismföreningens uppfattning är att de problem som landets vargar förorsakar i första hand bör hanteras med en generös skyddsjakt. Föreningens generalsekreterare Per Jiborn ger en kort bakgrund:

– Vi har ingen tvärsäker uppfattning om vinterns licensjakt på varg, och vi kan konstatera att formerna för licensjakten har utvecklats positivt sedan den första jakten vintern 2010. Då var det fritt att jaga i alla revir, tusentals jägare mobiliserades och det blev helt enkelt omöjligt att bedriva en professionell vargturism under ett par veckor. Under de senaste åren har vi haft synpunkter på val av revir och att informationen om jakten har presenterats med mycket kort varsel. Inför vinterns jakt handlar våra invändningar främst om val av vargrevir.

De senaste åren har de två ekoturismarrangörerna WildSweden och Nordic Safari främst använt det så kallade Färnareviret i Västmanland. Val av revir är en grannlaga uppgift och Lars Gabrielsson på Nordic Safari berättar om hur de går tillväga.

– Vi lägger massor av tid att lära känna och utforska ett vargrevir. Det är givetvis en investering i arbetstimmar som vi vill få tillbaka, genom att kunna använda området för besökande gäster. Ju bättre vi känner ett område, desto bättre upplevelser och guidningar kan vi leverera till våra besökare. Därför väljer vi medvetet bort revir där förekomsten av tamdjur är högre, där vi vet att markägarna är kritiska till förekomsten av varg och där det finns vargflockar med en sämre genetisk status. Vidare ska reviret passa ihop med boende, måltider och närhet till infrastruktur som busshållplaster och tågstationer för att minimera resandet. Visar den aktuella vargflocken sedan ett oönskat beteende, kan det leda till att vi väljer att byta revir.

– Utifrån dessa kriterier är Färnareviret för tillfället det bästa reviret i Västmanland. Nästan hela reviret består av skog som ägs av Sveaskog, en del av reviret utgörs av en ekopark och en annan del är ett Natura 2000-område. Via dialog med markägaren har vi möjlighet att använda områdets skogsbilvägar och dessutom begränsas fårbesättningar till två – tre stycken. En av dessa fårgårdar är dessutom samarbetspart till oss och används ibland för måltider och övernattningar. Enligt länsstyrelsens skriftliga beslut har skador på jakthundar från revirets vargar begränsats till ett angrepp under 2015.

Beslutet om jakt i Färnareviret är fattat av länsstyrelsen i Västmanland, och bygger på en analys av fyra faktorer – risk för angrepp på tamdjur, inverkan på älgförvaltningen, acceptans för rovdjur och genetisk status. Någon utförlig jämförelse mellan länets olika vargrevir kring dessa fyra faktorer presenteras inte och den vargturism som utövas i länet omnämns inte med ett enda ord.

– Företag som arbetar med vargturism måste göra sin läxa när det gäller val av vargrevir utifrån faktorer som angrepp på tamdjur, lokal acceptans för rovdjur och vargflockens genetiska status. Men har man gjort den läxan ordentligt, måste våra regionala myndigheter nogsamt värdera och väga in den ansträngningen i sitt beslut om licensjakt på varg. Vi kan inte se att det är gjort den här gången, avslutar Per Jiborn.

Läs hela artikeln på: ekoturism.org.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s